Idag började vår kardiologiplacering. I schemat stod det bara att vi skulle vara på 2:a sjukhuset, 6:e våningen och namnet på läraren. På något märkligt sätt hittade vi, men inga av de ryska studenterna, dit i tid i alla fall. Läraren är en 35-årig (ungefär?) överläkare som raskt proklamerade att antingen kommer man i tid eller så behöver man inte komma alls. Han verkade sträng, så vi får se hur det här går... Vi tog anamnes och status på en patient tillsammans och svarade i alla fall någorlunda rätt på frågor kring klaffvitier och blåsljud.
Vi har skaffat oss ett stamcafé vid sjukhuset där man kan äta lunch billigt och där det dessutom finns en fungerande toalett (det gör det inte på sjukhuset, i alla fall inte för studenterna), så vi åt lunch där innan tuberkulosföreläsningen.
Efter föreläsningen åkte vi in till fakulteten och kunde äntligen hämta våra studentkort. Nu räknas vi äntligen lite mer som riktiga människor... (Och dessutom kan vi gå billigt på museum.)
Eftersom vi inte är så nöjda med schemat (vi har bara praktik på förmiddagen och i maj kommer det i princip inte att finnas några föreläsningar) tog vi upp det med Natalya. Efter en lång stund hos henne hade vi inte kommit fram till så mycket, förutom att vi ska träffa institutionschefen på fredag. Får se om det leder någonstans... Det vi önskar är egentligen bara att få lite utökad praktik med några "vanliga" läkare, men det verkar svårt. Det finns nämligen inget dokument som man kan skriva det i.
Vi berättade också att vi tycker att vissa föreläsare betett sig lite otrevligt mot oss. Det var ju tråkigt tyckte Natalya, men eftersom de tydligen beter sig tråkigt mot de ryska studenterna också så verkar det inte finnas så mycket man kan göra. Nedslående.
Vi har skaffat oss ett stamcafé vid sjukhuset där man kan äta lunch billigt och där det dessutom finns en fungerande toalett (det gör det inte på sjukhuset, i alla fall inte för studenterna), så vi åt lunch där innan tuberkulosföreläsningen.
 | |
| Man får alltid efterrättspaj... |
Eftersom vi inte är så nöjda med schemat (vi har bara praktik på förmiddagen och i maj kommer det i princip inte att finnas några föreläsningar) tog vi upp det med Natalya. Efter en lång stund hos henne hade vi inte kommit fram till så mycket, förutom att vi ska träffa institutionschefen på fredag. Får se om det leder någonstans... Det vi önskar är egentligen bara att få lite utökad praktik med några "vanliga" läkare, men det verkar svårt. Det finns nämligen inget dokument som man kan skriva det i.
Vi berättade också att vi tycker att vissa föreläsare betett sig lite otrevligt mot oss. Det var ju tråkigt tyckte Natalya, men eftersom de tydligen beter sig tråkigt mot de ryska studenterna också så verkar det inte finnas så mycket man kan göra. Nedslående.
Ой как вкусно все это выглядит!
SvaraRaderaEtt ställe där man alltid får efterrättspaj kan väl inte vara helt fel...?
SvaraRadera