Idag var vi inbjudna av Mr O att gå med honom på ronden på det sjukhuset där han arbetar. Sjukhuset är en "internationell, privat klinik" som har något slags samarbete med ett försäkringsbolag med samma namn. Vi blev insläppta till Mr O som höll på att fixa in någon (som han tilltalade med du, så uppenbarligen en ganska nära person) till centrets gynekolog. Under tiden fick vi titta på några eko-bilder som han sa att vi skulle säga vad det var och hur det skulle behandlas. Vi lyckades komma fram till att den första visade en tromb (men inte att det var en tromb i v. jugularis orsakad av en CVK), men hann inte fler. Han tyckte nog inte att vi var så duktiga...
Efteråt var det rond. Ronden såg ut som en scen ur någon amerikansk sjukhusserie. Förutom Mr O och vi var det 3-4 andra läkare som var med (en var neurolog, men det var lite mer oklart vad de andra var - uppenbarligen specialister i alla fall) och en kvinnlig underläkare under utbildning. (Hon fungerade för övrigt som Mr O:s privata sekreterare och fick ta hans telefonsamtal ungefär hela tiden, men förväntades tydligen inte säga så mycket.) Alla var klädda i kostym + läkarrock och allting var väldigt rent och snyggt - vi hittade till och med en handspritflaska! Vi undrar förstås hur mycket pengar man måste ha för att få behandlas på den kliniken - uppenbarligen är det inte vem som helst som kan vara där.
Mr O var tvungen att ta hand om en annan patient, så ronden togs över av en annan överläkare. När vi var klara gick vi upp till Mr O:s kontor och knackade på. Han höll precis på att ta hand om en patient. Vi förstog aldrig riktigt varför denna patient, vars huvudsakliga besvär var ledvärk, skulle behandlas av en kardiolog. Vi förstod inte heller varför han direkt efter skulle gå till husets neurolog, eller allra minst varför han hade med sig en egen läkare (kanske husläkare?).
Om man har pengar här (eller känner rätt personer) kan man uppenbarligen få precis hur mycket vård som helst, medan "vanliga" människor får gå till 2:a sjukhuset (eller något ännu värre...)
Efter lunch kom vi tillbaka för att gå på en föreläsning med läkarna. Föreläsaren var duktig, men pratade om immunbrister och immunmodulatorer vid kroniskt trötthetssyndrom. Det är ju trevligt att folk försöker hjälpa oss att "fylla ut schemat", men tyvärr har aktiviteterna inte så mycket med våra "valda kurser" att göra.
Nu på kvällen har vi försökt fylla i vår "utbildningsplan". Först nu tycker Natalya att det är dags att vi definierar vad vi ska läsa här. Eftersom samma regler gäller för oss som för "alla andra" ska det tydligen gå 2 veckor, medan man planerar utbildningen och sedan skickar en plan till hemuniversitetet för att de ska godkänna den... Och det borde vi förstås ha förstått för länge sen. Precis som vi borde ha förstått att det inte finns någon här som planerar studierna för eventuella utbytesstudenter utan att de själva kan välja vilka lektioner de ska gå på ur 6 föreläsningsscheman (1 för varje år) där det inte framgår föräläsningarnas ämne (det kan man ev hitta i ämnenas "temaplaner" - ungefär 5-10 per år) och de praktiska blocken (ett 20-tal per årskurs) där man ibland kan hitta tid och plats för undervisningen (som sannolikt inte stämmer, eftersom lärarna kommer överens med gruppen om något annat). Generellt gäller förstås att föreläsningarna kan bytas ut, utan anledning eller utan att det framgår skriftligt någonstans.
Och föresten... I Ryssland har man en hel del helgdagar i maj. De statligt utlysta helgdagarna verkar spikade (även om det tydligen också varierar från år till år), men ingen på SPbGU kan än så länge säga säkert vilka dagar som är lediga och vilka som det är undervisning i nästa vecka. I schemat står det exempelvis föreläsningar den 3:e maj (helgdag) och inte ens föreläsarna vet om de ska ha föreläsning då...
Man kanske skulle tipsa den ryska staten om en allmän grundkurs i planering för alla medborgare..?
Efteråt var det rond. Ronden såg ut som en scen ur någon amerikansk sjukhusserie. Förutom Mr O och vi var det 3-4 andra läkare som var med (en var neurolog, men det var lite mer oklart vad de andra var - uppenbarligen specialister i alla fall) och en kvinnlig underläkare under utbildning. (Hon fungerade för övrigt som Mr O:s privata sekreterare och fick ta hans telefonsamtal ungefär hela tiden, men förväntades tydligen inte säga så mycket.) Alla var klädda i kostym + läkarrock och allting var väldigt rent och snyggt - vi hittade till och med en handspritflaska! Vi undrar förstås hur mycket pengar man måste ha för att få behandlas på den kliniken - uppenbarligen är det inte vem som helst som kan vara där.
Mr O var tvungen att ta hand om en annan patient, så ronden togs över av en annan överläkare. När vi var klara gick vi upp till Mr O:s kontor och knackade på. Han höll precis på att ta hand om en patient. Vi förstog aldrig riktigt varför denna patient, vars huvudsakliga besvär var ledvärk, skulle behandlas av en kardiolog. Vi förstod inte heller varför han direkt efter skulle gå till husets neurolog, eller allra minst varför han hade med sig en egen läkare (kanske husläkare?).
Om man har pengar här (eller känner rätt personer) kan man uppenbarligen få precis hur mycket vård som helst, medan "vanliga" människor får gå till 2:a sjukhuset (eller något ännu värre...)
Efter lunch kom vi tillbaka för att gå på en föreläsning med läkarna. Föreläsaren var duktig, men pratade om immunbrister och immunmodulatorer vid kroniskt trötthetssyndrom. Det är ju trevligt att folk försöker hjälpa oss att "fylla ut schemat", men tyvärr har aktiviteterna inte så mycket med våra "valda kurser" att göra.
Nu på kvällen har vi försökt fylla i vår "utbildningsplan". Först nu tycker Natalya att det är dags att vi definierar vad vi ska läsa här. Eftersom samma regler gäller för oss som för "alla andra" ska det tydligen gå 2 veckor, medan man planerar utbildningen och sedan skickar en plan till hemuniversitetet för att de ska godkänna den... Och det borde vi förstås ha förstått för länge sen. Precis som vi borde ha förstått att det inte finns någon här som planerar studierna för eventuella utbytesstudenter utan att de själva kan välja vilka lektioner de ska gå på ur 6 föreläsningsscheman (1 för varje år) där det inte framgår föräläsningarnas ämne (det kan man ev hitta i ämnenas "temaplaner" - ungefär 5-10 per år) och de praktiska blocken (ett 20-tal per årskurs) där man ibland kan hitta tid och plats för undervisningen (som sannolikt inte stämmer, eftersom lärarna kommer överens med gruppen om något annat). Generellt gäller förstås att föreläsningarna kan bytas ut, utan anledning eller utan att det framgår skriftligt någonstans.
Och föresten... I Ryssland har man en hel del helgdagar i maj. De statligt utlysta helgdagarna verkar spikade (även om det tydligen också varierar från år till år), men ingen på SPbGU kan än så länge säga säkert vilka dagar som är lediga och vilka som det är undervisning i nästa vecka. I schemat står det exempelvis föreläsningar den 3:e maj (helgdag) och inte ens föreläsarna vet om de ska ha föreläsning då...
Man kanske skulle tipsa den ryska staten om en allmän grundkurs i planering för alla medborgare..?
 |
| Dagens klinik |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar